Danny:
Hon är så söt när hon tänker. Jag undrar vad hon tänker på. Kanske tänker hon fortfarande på att jag inte kommenterade något angående att hon nämnde bandet. Jag vet inte.

Elin:

Jag har haft den bästa dagen i mitt liv och jag klarar inte ens av att säga det. Han har fortfarande inte sagt något om att jag visste om McFly och så, men han verkade inte arg när vi badade i alla fall.
DJ – ”You know, I’ve been so nervous about this.”
E – “About what?”
DJ – “This whole date. I was afraid you weren’t going to say yes.”
E – “Why?”
DJ – “Well, I mean, we had only known each other for like 2-3 days, but I couldn’t help myself, it truly was love at first sight, at least for me. And I’ve never felt that before, so I guess I just had to before Dougie or someone else got the change.”
Omg, Dougie?! Driver han eller. Jag ville börja skratta men det skulle vara väldigt ohyfsat med tanke på att han samtidigt gjorde en lite kärleksförklaring till mig.
E – ”Love at first sight.. Yeah, I know exactly what you mean. But Dougie, come on?”
DJ – ”You two have been hanging around a lot, so..”
E – “Well, he’s like the best friend I’ve ever had. I’ve never had a friend like Dougie even though it only been a few days, but no, there’s nothing like that. He actually said to me when we were on the bus on our way to Fagersta that “I had this crush on you” and I guess I had, at least now I know I had and have.”
DJ – “Yeah, I guess I just have been jealous that he got to spend so much time with you. Wish I was the one to be in the same class as you!”
Åh han är ju för bra. “Haha, yeah that truly would be something.”
DJ – “I hope that you and me would be something.”
Men jag kunde inte svara. Jag bara lutade mig mot hans axel och pussade honom på halsen som svar och jag hoppas att det var tillräckligt.
DJ – ”And I’m not mad at you about the whole McFly thing, it’s kind of a relief. Especially if you and I are going to be something haha.”
E – ”Yeah.”
DJ – ”Does the other know?”
E – ”Only Dougie, guess I have to tell Tom and Harry to.”

Resten av kvällen går att till att prata och jag känner verkligen lyckoruset som sprider sig i kroppen och att detta kan jag verkligen vänja mig vid.

Morgonen efter så vaknar jag klockan 11 helt utmattad men glad. Kom hem strax innan 2 igår ikväll och somnade runt halv 3. Mamma knackar på dörren och kommer in med frukost på sängen. Underbart.
”Hade du en bra kväll igår?”
E – ”Absolut, Danny hade verkligen gjort den perfekta dejten.”
”Ja, jag antar att du inte kommer kläcka ur dig några detaljer men vad bra att du hade kul i alla fall.”
Jag ger mamma bara ett leende och börjar sedan äta på min frukost framför ett avsnitt av Gossip Girl på tven.
Hela söndagen spenderas i stort sett i sängen med datorn och tv för att jag inte orkar göra något annat helt enkelt. Är nervös inför måndagen, över hur det ska vara att se Danny igen efter dejten.
Vi har inte direkt pratat någonting efteråt mer än några sms idag. Ska jag vara som vanligt eller är vi typ tillsammans nu? Hur gör engelsmän det här? Det är ju inte direkt så att jag kan fråga.

När klockan är 6 ropar mamma ner mig för mat och det är väl typ 3e gången jag går utanför min rumsdörr.
Till middag har mamma gjort hennes underbara tacogratäng och plötsligt kändes allting mycket bättre. Till en början äter vi under tystnad, tills jag inte står ut med tystnaden längre. ”Nå, mamma, varför flyttade vi hit?”
”Oj.. Jadu, jag vet inte egentligen. Jag fick ett bra jobberbjudande, bättre än det i Östersund och kände att jag behövde lite omväxling.”
E – ”Jag säger inte att jag gillar det här, men förlåt för att jag alltid varit så anti. Jag antar att jag inte ville lämna allt i Östersund bara.”
M – ”Nej, det ville väl inte jag heller. Men ibland måste man testa på nya saker och ibland behöver man nytt. Och se nu, saker och ting börjar ju lösa sig för dig.”
E – ”Jo jag vet och det är väl därför jag ändrat mig. Jag trivdes bara så himla bra där uppe och önskar att jag kunde trivas lika här och även fast jag äntligen är lycklig så känns inte det här rätt eller hemma även om jag skulle vilja det, så gör det bara inte det.”
M – ”Jag är ledsen gumman att det inte känns bra, men vi får göra det bästa av allt och kämpa på. Jag tycker vi börjar få det ganska bra här.”
E – ”Vi har väl det. Jag antar att jag bara saknar Max så mycket.”
M – ”Det gör jag med, så mycket att jag ibland gråter. Men Max valde att bo med eran far och självklart låter jag honom göra det även om jag önskar att han kunde komma oftare än en helg i månaden.”

Max är min lillebror som valde att bo kvar hos pappa uppe i Östersund och jag och min bror hade en väldigt bra relation till varandra. Han är 4 år yngre än mig men ändå så kommer vi bra överens och jag saknar att ha hans gnällande här varje dag. En helg i månaden suger verkligen.

Det vart en känslosam middag och jag och mamma pratade inte mycket mer under den kvällen mer än god natt när klockan var 10.
Jag kunde omöjligt sova. Jag låg och tänkte på allt, verkligen allt. Från Dougie till Max, till Danny och tillbaka till Max, till pappa och återigen på Danny. Och jag insåg att jag var skräckslagen, jag ville nästan inte träffa honom imorgon samtidigt som jag inte kunde vänta på att få se honom igen. Jag visste ju fortfarande inte hur jag skulle agera. Innan jag somnar vid klockan 12 så bestämmer jag mig för att agera efter hur han agerar.

Klockan halv 9 står jag utanför mitt skåp som alltid men jag känner mig som fastfryst. Jag bad Dougie att gå i förväg men jag kan inte röra mig. När klockan är 5 över halv och jag inser att jag är sen till lektionen så har jag inget annat val än att försöka ta mig till klassrummet. Jag smyger sakta ner bredvid Dougie och han ser ut som ett frågetecken men jag ruskar bara på huvudet och han gör detsamma.
Detta kan ha varit den längsta svenska lektionen i mitt liv då mina tankar var på allt annat än uppgiften och Dougie fick ruska om mig mer än bara en gång för att jag skulle hänga med. Det enda som spelar roll är mötet med Danny, efter det så kan jag slappna av.

När det är ungefär 5 minuter kvar av lektionen så ser jag att Danny står utanför dörren och väntar. Han ler sitt gamla vanliga leende och vinkar och då känns allting lättare. Jag ger honom ett leende och kan inte vänta tills jag får kliva ut utanför den där dörren och krama om honom.

Återigen så ruskar Dougie på huvudet åt mig, men den här gången skrattar han också och jag förstår varför, för jag känner mig som 10 igen.

Jag flyger upp nästa morgon, när klockan ringer vid 10, med ett stort leende på läpparna och minns gårdagen och lägger mig sakta ner igen. Jag tar upp telefonen och ser ett sms från Danny:
”See you later! ;)” Och jag smälter en aning. Jag nyper mig själv, men nej det är ingen dröm, jag är 100% vaken. Eller i alla fall till 90%. Jag lägger kudden över huvudet och bara ler. En halvtimme senare måste jag gå upp eftersom jag vet att jag kommer byta kläder ungefär 17 gånger innan jag bestämt mig för en outfit inför daten med Danny.

Jag nästan dansar ner för trappen och mamma tittar väldigt konstigt på mig.
M – ”Elin, vad är fel?”
E – ”Me.. Inget är fel, jag är lycklig.”
M – ”Ok..ej.. De är bara de att jag inte har sett dig lycklig sen jag ”placerade dig i den här hålan” Säger hon samtidigt som hon citerar mig och jag skrattar bara och ger henne inte direkt något svar. Jag har inte heller berättat för henne om daten med Danny och jag inser att jag måste nog göra det. Det är jag nog skyldig henne.

E – ”Jo, mamma. Du vet Danny från McFly, han går ju i tvåan.”
M – ”Jo jag vet.”
E – ”Jag har liksom, typ en date med honom.”
Mamma tittar på mig som om hon väntar på att jag ska säga något mer men jag rycker bara på axlarna och vänder mig mot kylskåpet.
M – ”Ja, okej. Vad kul för dig.”
Återigen så ler jag bara utan att ge henne något svar och plockar fram frukost. Efter att jag ätit upp min gröt samt tittat färdigt på reprisen av Revenge så är klockan 12, alltså 7 timmar kvar tills Danny kommer och hämtar upp mig. Jag går in i duschen och tar en lång dusch för att känna mig mänsklig igen. När jag kliver ut så har klockan hunnit blivit 1 och jag känner att jag måste börja välja kläder. Efter två timmar (tro det eller ej) och en massa skrik och svärord så har jag äntligen bestämt mig. Men ändå så är det fortfarande 3,5 timmar kvar. Jag sätter mig vid teven igen och jag börjar nästan bita på naglarna av rastlöshet. Efter 2 avsnitt av Gossip Girl så är klockan 5 och jag börjar röra mig mot mitt rum för att börja göra mig iordning.

Jag ställer mig framför spegeln och kläderna jag satt på mig känns bara så fel. Ytterligare 30 minuter går och nu får kläderna så lov och duga då jag måste vara klar om 1,5 timme. När klockan är sju är jag precis färdig och det plingar på dörren. Jag spelar kall och låter mamma öppna och då märker jag hur nervös jag är. Det plingar till i telefonen, Dougie:
”You have to tell him tonight, or I’ll do!”
Och jag vet precis vad jag menar och jag vet även att jag måste berätta. Jag smyger ner till dörren och möter där den finaste jag sett i mitt liv som nu var ännu finare. Helt seriöst, han är så fin att det gör ont i mig.
DJ – ”So, there’s a cab waiting outside, shall we go?”
Jag ler. ”Yes, let’s go.”
Han leder mig ut till taxin och vi åker faktiskt inte in mot Fagersta och nu vart den här daten ännu mer spännande. Faktiskt så åker taxin till ett ställe som jag inte alls känner igen.
E – ”Where are we going?”
DJ – ”It’s a special place, only for you.”
Och det känns verkligen speciellt. Det här ska bli så kul. Vi åker i ungefär 5 minuter till och så stannar taxin. Det är kolsvart utanför och jag tror nästan att taxin bara har fått stopp om det inte vore för att Danny kliver ur och går runt för att öppna min dörr. Jag känner mig fundersam.

Vi går ungefär 100 meter sen är vi framme vid ett litet men ett jättefint hus. När vi kliver in innanför dörren så tappar jag hakan. Det är typ en miljon ljus och rosor med ett runt bord i mitten. Jag blir nästan tårögd när jag tänker på att någon har gjort det här för mig.
E – ”Omg, Danny, this is amazing!” Jag kan inte hejda mig från att krama honom och han kramar tillbaka.
DJ – ”Well, I wanted this to be special.”
E – ”It sure is!”
Han drar ut en av stolarna som står vid det runda bordet och jag sätter mig ner. I nästa sekund kommer en man klädd i svart och vitt ut med en vagn med mat på och jag håller nästan på att börja gråta för detta är så perfekt. Vi blir serverade ett jättegott kött med hemgjord potatisgratäng, jo jag känner att den är hemgjord tillsammans med världens godaste bearnaisesås och en gudomlig sallad. Maten dansar i munnen på mig och jag tror ärligt att jag är i mat himmelen.

E – ”Seriously, this could be the best I’ve ever eat!”
DJ – ”Really?! I asked for something that a swedish girl would like.”
E – ”Well, you succeeded. This was a hit!”
DJ – ”Perfect! Hope you’ll like the dessert to.”
E – ”Wow we’re getting dessert.”
DJ – ”Of course!”

Och då serveras vi en gudomlig choklad dessert och när vi ätit färdigt är jag proppmätt samt har haft den bästa måltiden i mitt liv.

E – ”This is the best meal I’ve had in my whole life. Thank you so much Danny, this and you are amazing!”

Han svarar inget men jag ser att han rodnar. Han reser sig och går fram till mig, drar ut mig stol och tar min hand. Han leder ut mig på baksidan och där, där tappade jag andan. Det var det vackraste jag sett i mitt liv, förutom Danny då men. Det hängde lampor överallt och återigen en miljon ljus med massor med fina växter och möbler, en pool och ja nu vet jag att jag är i himmelen och det rinner faktiskt tårar ner för mina kinder.

DJ – ”Are you okay E?”
E – ”Yes, I am more than okay.”
DJ – ”Then why are you crying?”
E – ”Because I can’t believe you’re doing this for me. No one have ever done something like this for me.”
DJ – ”Well, you deserve this.”
Han smeker mig sakta på kinden. ”Do you want to take a dip in the pool?”
E – ”I don’t have my swimsuit with me.”
DJ – ”Well there are some in the house, I’ll go get it.”
Danny kommer tillbaka efter ett par minuter och då har han hunnit byta om samt hämtat badkläder till mig. Jag håller verkligen på att falla ihop när jag ser Danny i bar överkropp och jag håller masken genom att bara le. Han ger mig badkläderna och jag går bakom ett schul och byter om. Jag går fram till Danny vid poolen och han tar armarna om min midja. Han rör sakta vid min kind och jag märker att han är påväg att kyssa mig och otroligt nog så vänder jag ner huvudet. Han blir förvånad.
E – ”There’s something I need to tell you, before I kiss you.”
Han svara inte, utan tittar på mig bara.
E – ”Don’t be mad at me. Have an open mind! Please!”
DJ – ”I couldn’t ever be mad at you.”
E – ”I know who you guys are. I know that you’re McFly.”
Jag vågar inte titta på honom för att se hans reaktion så jag tittar neråt och innan han säger något så fortsätter jag. ”But that’s not the reason why I said yes to go out with you. Yes you are my favorite in the band but you are an amazing person Danny and I would never do anything to hurt you. I’m so glad that I’ve met you guys and didn’t want to ruin it by telling you that I know who you guys are and…”
Jag hinner inte fortsätta mer för Danny avbryter mig med en kyss och med det så antar jag att han inte blev arg på mig.

___________________________________________________________

Ledsen att det tagit sådan tid för del 5 att komma upp. Haft mycket i skolan!
/E